Bahrenfelder LutherGarten

PDF

Introduktion

Luther Garten är en rätt ny trädgård i östra delen av Hamburg som grundades 2014. Det speciella inslaget i detta stora trädgårdsområde på 14 000 m² är att den ingår i förvaltningen av den protestantiska församlingen i Hamburgs distrikt. I det här sammanhanget kombinerades möjligheten för kyrkan i Tyskland att bevilja flyktingar asyl i kyrkan men de första målen att föra samman människor av alla ursprung och religioner som bor i grannskapet.

Det finns en liten stuga i trädgården, där flyktingfamiljer bor under perioden de väntar på asyltillstånd (ungefär ett och ett halvt år). För närvarande är endast en migrerande familj åt gången som bor där. Flyktingar är för närvarande bara en liten del av de 50 människorna som använder trädgården för trädgårds-, kulturella eller andliga skäl. Om gästmedlemmar eller spontana besökare läggs till, besöker omkring 200 personer trädgården. Trädgården administreras av Baluga Council som består av pastorala kyrkliga medlemmar och invånare som ansvarar för att sköta trädgården, organisera evenemang, samla in donationer och ta hand om asylsökande.

“Alltid vara öppen, inte ha tydliga idéer om hur något borde vara, men att tänka på tillsammans med människor om vad som fungerar och vad som inte gör det. Jag tycker att det här är mycket viktigt för en gemensam trädgård som vår. [...] Denna öppenhet är hela trädgården.“
Styrelseledamot

“Trädgården har en bra balans mellan det fria utrymmet och strukturen.“
Trädgårdsmedlem (volontär)

“Jag vet inte mycket om trädgårdsarbete [än]], men jag älskar att arbeta och hjälpa. [...] Jag tycker att det speciella är att det drivs genom församlingen. Vi var inte tvungna att delta i projektet, men vi var inblandade genom boendet. Vi är väldigt lyckliga.“
Flykting (familjeledare)

Plats – koordinater

Am Holstenkamp 87/ Regerstieg
Hamburg-Bahrenfeld (district in the east of Hamburg)

Beskrivning av trädgården

Trädgården ligger i den yttre delen av Hamburg i ett blandat område av bostäder och företagsbyggnader. I grannskapet finns kyrkogårdar relaterade till andra kyrkliga samfund (inte protestantiska), vilket resulterar i en lugn och introspektiv omgivning. Området var begränsat till 15 års hyresavtal av kyrkans samhälle från kyrkans församlingsförening Altona. Initiativet att starta trädgården kom från en liten grupp från Luther församlingen från en pastor som var intresserad av trädgårdsarbete.

Tillgängligheten i området var väldigt gynnsamt för genomförandet av denna idé. För närvarande, med nästan 14.000m² område, är trädgården långt ifrån helt använd. Varje medlem eller person som vill gå med i samhället kan använda egna tomter för eget intresse. Trädgården innehåller en större areal av permakulturell mark (inklusive ett växthus), med grönsaker och örter, tomter med vilda blommor och bikupor.

De enskilda arbetsområdena och drivbänkarna sköts av enskilda ansvariga personer. Användningen eller odlingen av drivbänkarna kan dock utökas till alla intresserade trädgårdsanvändare eller besökare i trädgården. Förutom användningen av hortikultur finns det platser för andliga sammankomster, altare och “platser för fred och eftertanke”.

Det finns också en vagn för verktyg och material och ett matlagningshus. Flyktinghuset ligger vid de andra byggnaderna, så att familjen är direkt involverad i alla aktiviteter. Alla styrelseledamöter (“BaLuGa-Rat”) och trädgårdsanvändare är volontärer utom pastorn som är ledamot av styrelsen. Stiftelseinvesteringar, som var cirka 15 000 € och årliga driftskostnader för trädgårdsutvecklingen (3 500 € hyror och extra kostnader, material) finansierades huvudsakligen genom finansiella donationer, materialbidrag (t.ex. stenar, arbetsmaskiner, leksaker, hästgödsel), aktivt finansieringssökande och lokala priser från det allmänna välfärdskonceptet.

Detaljer om initiativet

Från början var trädgården menat som ett socialt projekt som också men inte uttryckligen var tänkt att omfatta distriktets flyktingar. I Bahrenfeld finns ett stort flyktingmottagningscenter och flera platser för flyktingboende finns fortfarande.

Tyvärr sker inte permanent inkludering av ett stort antal flyktingar i trädgården, eftersom den snabba vidarebosättningen av flyktingar i andra flyktingcentra innebär att människor flyttas vidare. Dessutom har många invandrare som besöker trädgården hittills inte visat något långsiktigt intresse för trädgården, vilket är en ännu större utmaning för styrelsen.

Många flyktingar som bor i distriktet besöker spontant trädgården efter inbjudningar från församlingen, speciellt marknadsförda trädgårdshändelser och eftersom det ligger nära en närliggande kläd- och matutlämningsställe för flyktingar och fattiga människor. Trädgårdens styrelse försöker fortfarande hitta sätt att inkludera fler migranter i trädgården eller att motivera en grupp invandrare att starta sitt eget projekt i trädgården, men har inte hittat någon effektiv lösning ännu.

Det finns ett visst samarbete mellan den protestantiska kyrkan som uthyrare av området och trädgårdsprojektet. En av pastorerna är chef för styrelsen och hans kollegor i kyrkans församling har ledningsuppgifter och främjar aktivt trädgårdsarrangemang och arbetsuppgifter till kyrkans församling i distriktet.

Styrelseledamöter eller trädgårdsanvändare är också volontärer i andra sociala institutioner som matutlämningsställe eller språkkurser för invandrare. För odling av växter och trädgårdsodlingar finns det hjälp från professionella trädgårdsmästare som själva är involverade i trädgården (t.ex. en specialist inom permakultur) eller andra lokala trädgårdsföretag. Grupper från daghem eller trädgårdssklubbar besöker regelbundet trädgården.

Chanser/Möjligheter

Det intensiva frivilliga arbetet med ett lågt antal flyktingar ses som mycket mer uppfyllande och viktigt än i större flyktingcentra. Olika funktioner och möjligheter i trädgården (från matproduktion till rekreation) är till nytta för alla trädgårdsmedborgare. Intervjuerna bekräftar att de flesta personer som är involverade i trädgården endast hade ett begränsat intresse för trädgårdsarbete och lite erfarenhet av att arbeta nära andra kulturer innan deras engagemang i trädgården.

Detta gäller särskilt för traumatiserade flyktingfamiljer (flykten av en nuvarande bosatt afghansk familj med två små barn varade mer än två år). Trädgården är en plats där människor kan slå sig ner och hitta ett nytt liv genom trädgårdsaktiviteter och den vänliga integrationen i en vårdande volontärgrupp. Trots detta erbjuds det inga formella språkklasser för dem. Att lära sig det tyska språket för vardagligt bruk är en väldigt snabb process genom den dagliga interaktionen med varandra. Eftersom det inte finns något behov av effektiv produktion av mat och grönsaker, utgör arbetet i trädgården inte alltför stora krav på dem.

Hot/utmaningar

Det viktigaste sättet att förvalta trädgården är genom kommunikation och samordning av uppgifter och ansvarsområden (t.ex. för att organisera den månatliga “öppna trädgårdsdagen”). “Community Garden Concept” är fortfarande huvudmålet.

Därför finns det ingen fördelning av enskilda trädgårdsplatser till enskilda personer. Strategiska beslut, kommande interna konflikter och administrativa problem diskuteras och beslutas i trädgårdsstyrelsen (“BaLuGa-Rat”). Över tiden överförs beslut på specifika arbetsområden till icke-styrelseledamöter när rutiner och förtroende har utvecklats (t.ex. hanteringen av permakulturenhetenn).

Organisationen av trädgårdsprojektet kräver viss kompetens (t ex kommunikation, kunskap, samordningsförmåga, ekonomisk förståelse) på den övre ledningsnivån (administrationskort). För de övriga trädgårdsanvändarna är mjuka färdigheter som öppenhet, vänlighet, tålamod och vänlighet fördelaktiga. Styrelseledamöterna kom överens om att inget socialt projekt är utan konflikter. Men alla betonar det lösningsorienterade arbetet inom projektorganisationen.

Trots det faktum att flyktingarna finner skydd i kyrkan i samråd med myndigheterna har det också inneburit en viss typ av isolering och brist på social integration och bemyndigande för flyktingfamiljen. Volontärerna i trädgården tar hand om flyktingfamiljen, så att de upplever att de ingår i ett tyskt samhälle och kan lära sig språket väldigt snabbt.

Eftersom det inte finns några fasta tider när trädgårdsanvändarna behöver vara i trädgården, använder trädgårdsgruppen och gemensamma undergrupper (till exempel bi och kyckling grupperna) kommunikationskanaler som chattplattformar, e-post och telefon eller träffar varandra oberoende av styrelsen.

Detta är också viktigt för att ta hand om den bosatta flyktingfamiljen och upprätthålla sociala kontakter med dem. Med nuvarande omständigheter är initiativtagarna och styrelseledamöterna mycket nöjda med trädgårdsutvecklingen. Den grundläggande förutsättningen att inga ambitiösa mål måste förväntas minskar stora utmaningar för trädgården. De intervjuade personerna hade en mycket bra tid i trädgården och skulle vilja använda trädgården igen.

Allmänna överväganden

I bakgrunden upplever grundarna av trädgårdsprojektet mycket stöd från sociala nätverk och den lokala trädgårdsgruppen för trädgårdsutveckling och hjälp från ett migrerande rådgivningscenter drivs också av kyrkan, vars roll är att ge volontärer befogenhet att hantera sociala frågor.

En viktig fördel med initiativet ses i det öppna samhället, där flyktingar betraktas som medborgare, t.ex. i gemensamma trädgårdsevent eller säsongsfester. Trädgården är en plats för möjligheter med mycket utrymme för många människor med många idéer. Trädgården är för användare eller besökare i trädgården, liksom de som vill utföra trädgårdsarbete och skapa en trädgård tillsammans.

Andra människor kan städa uthusen, bygga lägereldar, skapa en lekplats, bygga en lerugn eller en kycklingbur, laga maträtter eller använda trädgården som en “plats för eftertanke”. Det är plats för avkoppling och reflektion, samtidigt en plats för lärande och lek för skolklasser, scouter och daghem och en plats för olika evenemang, till exempel för påskfester, utomhusbiograf och mycket mer. En annan speciell angelägenhet för trädgården är främjandet och bevarandet av biologisk mångfald och hållbar matproduktion.

Ur intervjuernas perspektiv är de viktigaste framgångsfaktorerna och initiativet:

  • En andlig inriktning på trädgårds begrepp med kristen karaktär: Även om kristna värderingar exemplifieras är trädgården öppen för alla kulturer och religioner.
  • En pålitlig och ansvarsfull ledning av pastorn och styrelsen: Utvecklingen av trädgården visar ett exempel på lärande med hjälp av demokratiska processer.
  • Gemenskapens känsla har varit viktigt redan från början och utvecklar trädgården. Det finns inga förplanerings- eller förutbestämda mål för produktivitet eller markanvändning. Allt kan man göra, inget måste.

    • TOP